Sköna lördag
Jag är tacksam för alla vänner som finns i mitt liv, men i helgen fick jag hänga med ett gäng som jag känner mig alldeles särskilt tacksam för.
Som någon uttryckte det var det liksom högtid men samtidigt alldeles vardagligt att få vara tillsammans.
År läggs till år och i och med det fördjupas vänskapen. Särskilt när den så tydligt funnits där både i glädje och sorg.
Jag och Lisa och Matilda blev vänner i Stockholm. Sedan flyttade vi allihop till Örebro och jag blev ihop med Christian. Och sen länkades vårt liv samman med hans bästa vänner Joel och Johan. Och så flyttade vi ihop med Jenny, som sedan gifte sig med Joel. Som en fin vävnad har våra liv vävts samman.
I lördags började vi dagen med Ekströms goda frukostbuffé i Degeberga.
Jenny och jag kan nog räkna oss som stammisar…
Jag introducerade Ester för leksaker som inte förekommer i hennes hem.
Härlig stund!
Sixten och Ester, lika gamla men ändå inte.
Efter frukosten begav vi oss till Forsakar. Där Natanael fick några nya kompisar.
Skummaste djurfamiljen!
Forsakar är hejdlöst vackert!

Många foton blev det…
Snart öppnar Dressman i… Degeberga!
Jag är inte så friluftsvan utan körde på en gammal klassiker… filten! (och på fötterna: sandaler och vita strumpor…)













[...] en tur till Skåne för att träffa honom – och hans vänner. Och, som Elisabet skrev på sin blogg att någon av oss sade, så vad det “liksom högtid men samtidigt alldeles vardagligt att få [...]